Naturlig mollskala i Gis på bas
naturlig mollskala i Gis har 7 toner: Gis Ais H Cis Dis E Fis (Gis, Ais, H, Cis, Dis, E och Fis).
- Gis 1
- Ais 2
- H ♭3
- Cis 4
- Dis 5
- E ♭6
- Fis ♭7
Hela greppbrädan: varje ton i skalan upp till band 15. Grundtonen (Gis) är markerad.
Lägen som text
Läge 6 (band 0 till 4), från den lägsta tonen till den högsta:
- sträng 4: öppen (E), 2 (Fis), 4 (Gis)
- sträng 3: 1 (Ais), 2 (H), 4 (Cis)
- sträng 2: 1 (Dis), 2 (E), 4 (Fis)
- sträng 1: 1 (Gis), 3 (Ais), 4 (H)
Läge 7 (band 2 till 6), från den lägsta tonen till den högsta:
- sträng 4: 2 (Fis), 4 (Gis), 6 (Ais)
- sträng 3: 2 (H), 4 (Cis), 6 (Dis)
- sträng 2: 2 (E), 4 (Fis), 6 (Gis)
- sträng 1: 3 (Ais), 4 (H), 6 (Cis)
Läge 1 (band 4 till 8), från den lägsta tonen till den högsta:
- sträng 4: 4 (Gis), 6 (Ais), 7 (H)
- sträng 3: 4 (Cis), 6 (Dis), 7 (E)
- sträng 2: 4 (Fis), 6 (Gis), 8 (Ais)
- sträng 1: 4 (H), 6 (Cis), 8 (Dis)
Läge 2 (band 6 till 9), från den lägsta tonen till den högsta:
- sträng 4: 6 (Ais), 7 (H), 9 (Cis)
- sträng 3: 6 (Dis), 7 (E), 9 (Fis)
- sträng 2: 6 (Gis), 8 (Ais), 9 (H)
- sträng 1: 6 (Cis), 8 (Dis), 9 (E)
Läge 3 (band 7 till 11), från den lägsta tonen till den högsta:
- sträng 4: 7 (H), 9 (Cis), 11 (Dis)
- sträng 3: 7 (E), 9 (Fis), 11 (Gis)
- sträng 2: 8 (Ais), 9 (H), 11 (Cis)
- sträng 1: 8 (Dis), 9 (E), 11 (Fis)
Läge 4 (band 9 till 13), från den lägsta tonen till den högsta:
- sträng 4: 9 (Cis), 11 (Dis), 12 (E)
- sträng 3: 9 (Fis), 11 (Gis), 13 (Ais)
- sträng 2: 9 (H), 11 (Cis), 13 (Dis)
- sträng 1: 9 (E), 11 (Fis), 13 (Gis)
Läge 5 (band 11 till 15), från den lägsta tonen till den högsta:
- sträng 4: 11 (Dis), 12 (E), 14 (Fis)
- sträng 3: 11 (Gis), 13 (Ais), 14 (H)
- sträng 2: 11 (Cis), 13 (Dis), 14 (E)
- sträng 1: 11 (Fis), 13 (Gis), 15 (Ais)
Lägen på greppbrädan
På greppbrädan delas skalan i lägen med 3 toner per sträng. Läge 1 börjar på grundtonen (Gis) på den lägsta strängen; de andra börjar på de följande tonerna.
Använd Steg för att se varje tons roll (1 är grundtonen) och Lyssna för att höra det valda läget uppåt och nedåt.
Formel
- Gis
- 1
- Ais
- ½
- H
- 1
- Cis
- 1
- Dis
- ½
- E
- 1
- Fis
- 1
- Gis
Steg: 1 · 2 · ♭3 · 4 · 5 · ♭6 · ♭7. Avstånd: 1 – ½ – 1 – 1 – ½ – 1 – 1 (1 = helt steg, ½ = halvt steg).
Om naturlig mollskala
Den "rena" mollskalan (aeolisk skala). Sorgsen eller eftertänksam; den är parallelltonart till durskalan, en liten ters högre.
Harmoniserad skala (ackord i tonarten)
Ackorden som kommer ur skalan, genom att stapla terser från varje ton.
| Steg | Treklang | Septimackord | Funktion |
|---|---|---|---|
| Im | G♯m | G♯m7 | tonika |
| II° | A♯° | A♯m7(b5) | subdominant |
| III | B | B7M | tonika |
| IVm | C♯m | C♯m7 | subdominant |
| Vm | D♯m | D♯m7 | dominant |
| VI | E | E7M | subdominant |
| VII | F♯ | F♯7 | dominant |
Arpeggion av de här ackorden på bas
Skalor med samma toner
Parallelltonart i dur: durskala i H . Samma toner, annan mittpunkt.
Fler skalor i Gis
- Durskala (As)
- Naturlig mollskala
- Harmonisk mollskala (As)
- Melodisk mollskala (As)
- Durpentatonisk skala (As)
- Mollpentatonisk skala
- Bluesskala
- Durbluesskala (As)
- Dorisk skala (As)
- Frygisk skala
- Lydisk skala (As)
- Mixolydisk skala (As)
- Lokrisk skala
- Nordestina (brasiliansk baião) (As)
- Frygisk dominant
- Helstonsskala (As)
- Förminskad skala (hel-halv)
- Dominantförminskad skala (halv-hel) (As)
Naturlig mollskala i andra tonarter
Vanliga frågor
Vilka toner har naturlig mollskala i Gis?
Tonerna i naturlig mollskala i Gis är Gis, Ais, H, Cis, Dis, E och Fis. Grundtonen, steg 1, är Gis.
Vilken formel har naturlig mollskala i Gis?
I steg: 1 · 2 · ♭3 · 4 · 5 · ♭6 · ♭7. I avstånd mellan tonerna: 1 – ½ – 1 – 1 – ½ – 1 – 1 (1 = helt steg, ½ = halvt steg).
Hur spelar man naturlig mollskala i Gis på bas?
På greppbrädan delas skalan i lägen med 3 toner per sträng. Läge 1 börjar på grundtonen (Gis) på den lägsta strängen; de andra börjar på de följande tonerna. Det finns 7 lägen på bas, vart och ett med full fingersättning.
Vilka ackord hör till naturlig mollskala i Gis?
Ackorden i den harmoniserade skalan är: G♯m, A♯°, B, C♯m, D♯m, E, F♯.