Skalsteg
Att känna igen skalsteg är att namnge en tons plats i skalan medan man hör den inne i en tonart: tonikan låter som hemma, ledtonen drar uppåt, dominanten låter solid. Det är den övning i relativt gehör som hjälper mest för att spela på gehör. Här fastställer en I–IV–V–I-kadens tonarten, en ton spelas och du svarar 1 till 7; på nivå 3 kommer de kromatiska stegen in.
Ditt bästa resultat sparas bara på den här enheten.
På en dator: tangenterna 1–3 svarar, R spelar upp ljudet igen och Enter går till nästa.
- 1
- 2
- 3
- 4
- 5
- 6
- 7
- 8
- 9
- 10
Vilket steg är tonen?
Så övar du på skalsteg
- Lyssna noga på kadensen: det sista ackordet är ”hemma”, tonikan.
- Sjung tonikan i huvudet och jämför tonen med den: är den hemma, nära (2, 7) eller långt borta (4, 5)?
- Svara. Rättningen spelar tonen och går längs skalan till tonikan: den vägen är vad ditt öra memorerar.
- Börja med tonarten fast på C. När du får rätt kan du låta tonarten ändras vid varje fråga.
Durskalans steg och hur var och ett känns
| Steg | Namn | I C-dur | Känsla |
|---|---|---|---|
| 1 | Tonika | C | Fullständig vila: det är hemma |
| 2 | Supertonika | D | Genomgång; vill stiga ner till tonikan |
| 3 | Mediant | E | Sött och stabilt; det är den som gör tonarten till dur |
| 4 | Subdominant | F | Svävande; vill stiga ner till 3 |
| 5 | Dominant | G | Solid och öppen; den andra viloplatsen |
| 6 | Submediant | A | Mjukt, lite vemodigt; vill stiga ner till 5 |
| 7 | Ledton | H | Spänt; drar hårt mot tonikan, ett halvt steg ovanför |
Vanliga frågor om skalsteg
Vad är kadensen före tonen till för?
Så att örat vet tonarten. Ett steg finns bara i förhållande till en tonika: samma ton G är steg 5 i C-dur och steg 1 i G-dur. I–IV–V–I-kadensen gör tonikan mycket tydlig före frågan.
Vad är skillnaden mellan att öva steg och intervall?
Ett intervall jämför två toner med varandra; ett steg jämför en ton med tonarten. För att spela på gehör hjälper steg oftast mer, eftersom en melodi alltid hörs inne i en tonart, inte ton mot ton.
Vad är de kromatiska stegen?
De fem tonerna utanför durskalan: ♭2, ♭3, ♯4, ♭6 och ♭7. De dyker upp i lån från moll, i bluesen och som genomgångstoner. På nivå 3 ansluter de till de sju stegen.
Fungerar det med solmisation med rörligt do?
Ja. Om du studerar solfège med rörligt do tänker du på steg 1 som ”do”, 2 som ”re”, och så vidare, i vilken tonart som helst. Det är exakt samma övning.