Ackord i en tonart (diatoniska ackord)
Ackorden i en tonart är de ackord som byggs av tonerna i dess skala, genom att stapla terser på varje ton. I en durtonart är mönstret alltid I – ii – iii – IV – V – vi – vii°: i C-dur C, Dm, Em, F, G, Am och B°. I naturlig moll är det i – ii° – III – iv – v – VI – VII (i A-moll: Am, B°, C, Dm, Em, F och G); i praktiken kommer V och vii° från den harmoniska mollskalan.
Kvintcirkeln
Medurs går varje steg upp en kvint och lägger till ett kors; moturs, ett b. Parallellmollarna ligger på insidan. Tryck på en tonart för att se dess ackord.
Durtonarter: ackorden i alla 12
| Tonart · Förtecken | Ackord |
|---|---|
| C-dur inga kors eller b | CDmEmFGAmB° |
| Des-dur 5 b (B, Es, As, Des, Ges) | D♭E♭mFmG♭A♭B♭mC° |
| D-dur 2 kors (Fis, Cis) | DEmF♯mGABmC♯° |
| Es-dur 3 b (B, Es, As) | E♭FmGmA♭B♭CmD° |
| E-dur 4 kors (Fis, Cis, Gis, Dis) | EF♯mG♯mABC♯mD♯° |
| F-dur 1 b (B) | FGmAmB♭CDmE° |
| Fis-dur 6 kors (Fis, Cis, Gis, Dis, Ais, Eis) | F♯G♯mA♯mBC♯D♯mE♯° |
| G-dur 1 kors (Fis) | GAmBmCDEmF♯° |
| As-dur 4 b (B, Es, As, Des) | A♭B♭mCmD♭E♭FmG° |
| A-dur 3 kors (Fis, Cis, Gis) | ABmC♯mDEF♯mG♯° |
| B-dur 2 b (B, Es) | B♭CmDmE♭FGmA° |
| H-dur 5 kors (Fis, Cis, Gis, Dis, Ais) | BC♯mD♯mEF♯G♯mA♯° |
Molltonarter: ackorden i alla 12
I molltonarterna kommer V och vii° redan från den harmoniska mollskalan, så som de spelas i praktiken.
| Tonart · Förtecken | Ackord |
|---|---|
| C-moll 3 b (B, Es, As) | CmD°E♭FmGA♭B° |
| Cis-moll 4 kors (Fis, Cis, Gis, Dis) | C♯mD♯°EF♯mG♯AB♯° |
| D-moll 1 b (B) | DmE°FGmAB♭C♯° |
| Dis-moll 6 kors (Fis, Cis, Gis, Dis, Ais, Eis) | D♯mE♯°F♯G♯mA♯BC𝄪° |
| E-moll 1 kors (Fis) | EmF♯°GAmBCD♯° |
| F-moll 4 b (B, Es, As, Des) | FmG°A♭B♭mCD♭E° |
| Fis-moll 3 kors (Fis, Cis, Gis) | F♯mG♯°ABmC♯DE♯° |
| G-moll 2 b (B, Es) | GmA°B♭CmDE♭F♯° |
| Gis-moll 5 kors (Fis, Cis, Gis, Dis, Ais) | G♯mA♯°BC♯mD♯EF𝄪° |
| A-moll inga kors eller b | AmB°CDmEFG♯° |
| B-moll 5 b (B, Es, As, Des, Ges) | B♭mC°D♭E♭mFG♭A° |
| H-moll 2 kors (Fis, Cis) | BmC♯°DEmF♯GA♯° |
Så bygger du ackorden i en tonart
- Skriv ner de sju tonerna i tonartens skala (C-dur: C D E F G A H).
- På varje ton lägger du till tersen och kvinten genom att hoppa över en ton i skalan: C-E-G, D-F-A, E-G-H …
- Kontrollera varje ackords typ: stor ters och ren kvint = dur; liten ters = moll; liten ters och förminskad kvint = förminskat.
- För septimackord lägger du också till septimen (hoppa över ännu en ton): C-E-G-H = Cmaj7.
Tonika, subdominant och dominant
Varje ackord har en funktion. Tonikaackord (I, iii och vi) känns vilande; subdominantackord (ii och IV) rör sig bort från hemmet; dominantackord (V och vii°) bygger den spänning som vill lösas hem. Därför avslutar V–I en låt.
Vanliga frågor
Vilka är ackorden i en tonart?
Det är de ackord som hör till tonarten: ett ackord på varje ton i skalan, byggt enbart av toner från den skalan. De flesta låtar använder mest ackorden i sin tonart.
Vilket är ackordmönstret i en durtonart?
I – ii – iii – IV – V – vi – vii°. I C-dur: C, Dm, Em, F, G, Am och B°. Mönstret är detsamma i alla 12 durtonarter; det är bara tonerna som ändras.
Vilket är ackordmönstret i en molltonart?
I naturlig moll: i – ii° – III – iv – v – VI – VII. Eftersom ett moll-v drar svagt använder låtar i molltonarter oftast durackordet V (eller V7) från den harmoniska mollskalan.
Hur hittar jag en låts tonart?
Titta på ackorden: tonarten är den vars ackord innehåller nästan alla av dem, och låten börjar och slutar oftast på I-ackordet. Ackordtransponeraren räknar ut tonarten utifrån ackorden åt dig.