Ackord i tonarten G-moll
Tonarten G-moll (naturlig moll) har tonerna G, A, B, C, D, Es och F och ackorden Gm, A°, B♭, Cm, Dm, E♭ och F. I praktiken kommer V och vii° från den harmoniska mollskalan, med ledtonen Fis: D (D7) och F♯°. Förtecken: 2 b (B, Es). Parallelldur: B-dur.
- G
- A
- B
- C
- D
- Es
- F
Naturlig moll
Skalan i förtecknet. Bra för melodier, men v är moll (Dm) och drar knappt tillbaka till tonikan.
| Steg | Treklang | Septimackord | Funktion |
|---|---|---|---|
| i | Gm | Gm7 | tonika |
| ii° | A° | Am7(♭5) | subdominant |
| III | B♭ | B♭7M | tonika |
| iv | Cm | Cm7 | subdominant |
| v | Dm | Dm7 | dominant |
| VI | E♭ | E♭7M | subdominant |
| VII | F | F7 | dominant |
Varje ackord i tabellen öppnar sin gitarrsida, med diagram och ljud.
Harmonisk moll (V7 och vii°)
Den 7:e tonen höjs ett halvt steg (Fis): V blir dur (D, eller D7 med septimen) och vii blir förminskat (F♯°). Det är de ackord som låtar i moll använder för att ta sig tillbaka till tonikan.
Melodisk moll
Den 6:e och 7:e tonen höjs ett halvt steg: ii blir moll (Am) och IV blir dur (C). Vanligt i jazz och i stigande melodier.
Ackorden i G-moll på piano
Vad varje ackord gör
Tonika (Gm och B♭) känns vilande; subdominant (A°, Cm och E♭) rör sig bort från hemmet; dominant (D och F♯°) bygger spänning och vill gå tillbaka till Gm.
Vanliga ackordföljder i G-moll
Lyssna på var och en och öppna den i backingtracken för att spela med.
-
Andalusisk kadens
i–VII–VI–VEn dramatisk nedgång från flamenco, mycket använd i rock och latinsk musik.
-
Grundläggande moll
i–iv–V7Im–IVm–V7: det väsentliga i en molltonart; V7 ger spänningen från den harmoniska mollskalan.
-
IIm7(♭5)–V7–Im
iiø7–V7–i7Jazzens och boleros kadens i en molltonart.
-
Episk mollpop
i–VI–III–VIIIm–♭VI–♭III–♭VII: en stor refräng i en molltonart.
Parallell- och samnamniga tonarter
Parallelldur: B-dur. Båda skalorna har samma toner och samma förtecken (2 b (B, Es)).
Samnamnig tonart: G-dur, med samma tonika och det andra tonslaget. Att växla mellan dem mitt i en låt ändrar stämningen utan att flytta hemtonen.
Grannar på kvintcirkeln: C-moll (en kvint under) och D-moll (en kvint över). Det låter naturligt att modulera till dem.
Kvintcirkeln
G-moll är markerad. Medurs går varje steg upp en kvint och lägger till ett kors; moturs, ett b. Parallellmollarna ligger på insidan. Tryck på en tonart för att se dess ackord.
Skalor och verktyg för G-moll
Ackord i andra tonarter
Durtonarter
Molltonarter
Vanliga frågor
Vilka ackord finns i tonarten G-moll?
Gm, A°, B♭, Cm, Dm, E♭ och F. Som septimackord: Gm7, Am7(♭5), B♭7M, Cm7, Dm7, E♭7M och F7.
Vilken är parallelltonarten till G-moll?
B-dur. Båda skalorna har samma toner och samma förtecken: 2 b (B, Es).
Vilket förtecken har G-moll?
G-moll har 2 b (B, Es) i sitt förtecken.
Varför är V-ackordet dur i G-moll?
I den naturliga mollskalan är v-ackordet moll (Dm) och drar knappt mot tonikan. Om den 7:e tonen höjs ett halvt steg (Fis, ledtonen) får man den harmoniska mollskalan, och V blir D (D7), som löser sig starkt till Gm.
Vilka ackordföljder fungerar i G-moll?
De vanligaste: i–VII–VI–V: Gm F E♭ D; i–iv–V7: Gm Cm D7; iiø7–V7–i7: Am7(♭5) D7 Gm7; i–VI–III–VII: Gm E♭ B♭ F.