Ackord i tonarten Gis-moll
Tonarten Gis-moll (naturlig moll) har tonerna Gis, Ais, H, Cis, Dis, E och Fis och ackorden G♯m, A♯°, B, C♯m, D♯m, E och F♯. I praktiken kommer V och vii° från den harmoniska mollskalan, med ledtonen Fisis: D♯ (D♯7) och F𝄪°. Förtecken: 5 kors (Fis, Cis, Gis, Dis, Ais). Parallelldur: H-dur.
- Gis
- Ais
- H
- Cis
- Dis
- E
- Fis
Naturlig moll
Skalan i förtecknet. Bra för melodier, men v är moll (D♯m) och drar knappt tillbaka till tonikan.
| Steg | Treklang | Septimackord | Funktion |
|---|---|---|---|
| i | G♯m | G♯m7 | tonika |
| ii° | A♯° | A♯m7(♭5) | subdominant |
| III | B | B7M | tonika |
| iv | C♯m | C♯m7 | subdominant |
| v | D♯m | D♯m7 | dominant |
| VI | E | E7M | subdominant |
| VII | F♯ | F♯7 | dominant |
Varje ackord i tabellen öppnar sin gitarrsida, med diagram och ljud.
Harmonisk moll (V7 och vii°)
Den 7:e tonen höjs ett halvt steg (Fisis): V blir dur (D♯, eller D♯7 med septimen) och vii blir förminskat (F𝄪°). Det är de ackord som låtar i moll använder för att ta sig tillbaka till tonikan.
Melodisk moll
Den 6:e och 7:e tonen höjs ett halvt steg: ii blir moll (A♯m) och IV blir dur (C♯). Vanligt i jazz och i stigande melodier.
Ackorden i Gis-moll på piano
Vad varje ackord gör
Tonika (G♯m och B) känns vilande; subdominant (A♯°, C♯m och E) rör sig bort från hemmet; dominant (D♯ och F𝄪°) bygger spänning och vill gå tillbaka till G♯m.
Vanliga ackordföljder i Gis-moll
Lyssna på var och en och öppna den i backingtracken för att spela med.
-
Andalusisk kadens
i–VII–VI–VEn dramatisk nedgång från flamenco, mycket använd i rock och latinsk musik.
-
Grundläggande moll
i–iv–V7Im–IVm–V7: det väsentliga i en molltonart; V7 ger spänningen från den harmoniska mollskalan.
-
IIm7(♭5)–V7–Im
iiø7–V7–i7Jazzens och boleros kadens i en molltonart.
-
Episk mollpop
i–VI–III–VIIIm–♭VI–♭III–♭VII: en stor refräng i en molltonart.
Parallell- och samnamniga tonarter
Parallelldur: H-dur. Båda skalorna har samma toner och samma förtecken (5 kors (Fis, Cis, Gis, Dis, Ais)).
Samnamnig tonart: As-dur, med samma tonika och det andra tonslaget. Att växla mellan dem mitt i en låt ändrar stämningen utan att flytta hemtonen.
Grannar på kvintcirkeln: Cis-moll (en kvint under) och Dis-moll (en kvint över). Det låter naturligt att modulera till dem.
Kvintcirkeln
Gis-moll är markerad. Medurs går varje steg upp en kvint och lägger till ett kors; moturs, ett b. Parallellmollarna ligger på insidan. Tryck på en tonart för att se dess ackord.
Skalor och verktyg för Gis-moll
Ackord i andra tonarter
Durtonarter
Molltonarter
Vanliga frågor
Vilka ackord finns i tonarten Gis-moll?
G♯m, A♯°, B, C♯m, D♯m, E och F♯. Som septimackord: G♯m7, A♯m7(♭5), B7M, C♯m7, D♯m7, E7M och F♯7.
Vilken är parallelltonarten till Gis-moll?
H-dur. Båda skalorna har samma toner och samma förtecken: 5 kors (Fis, Cis, Gis, Dis, Ais).
Vilket förtecken har Gis-moll?
Gis-moll har 5 kors (Fis, Cis, Gis, Dis, Ais) i sitt förtecken.
Varför är V-ackordet dur i Gis-moll?
I den naturliga mollskalan är v-ackordet moll (D♯m) och drar knappt mot tonikan. Om den 7:e tonen höjs ett halvt steg (Fisis, ledtonen) får man den harmoniska mollskalan, och V blir D♯ (D♯7), som löser sig starkt till G♯m.
Vilka ackordföljder fungerar i Gis-moll?
De vanligaste: i–VII–VI–V: G♯m F♯ E D♯; i–iv–V7: G♯m C♯m D♯7; iiø7–V7–i7: A♯m7(♭5) D♯7 G♯m7; i–VI–III–VII: G♯m E B F♯.